Om Eletive

Eletive publicerar alla våra gästbloggares inlägg. Gå till huvudsidan genom att klicka här: www.eletive.com

Mindfulness som stresshantering – Myt eller mirakelmetod?

Att mindfulness är högaktuellt och populärt som ett sätt att förebygga och motverka stress råder det inget tvivel om. Men vad är mindfulness egentligen? I detta blogginlägg reder Frida Hylander, leg. psykolog och yogainstruktör, ut vad det handlar om. Frida är för närvarande involverad i forskningsprojekt som undersöker effekten av yoga och mindfulness för stressrelaterad ohälsa. Hon är dessutom medgrundare av YOMI, en metod som kombinerar psykologi med yoga och mindfulness.
 

Få frågor inom stresshantering har de senaste åren fått så mycket uppmärksamhet, från frälsta liksom från kritiker, som mindfulness. Det har sagts vara allt från mirakelmetod för stress och ohälsa, till en stor bluff. Precis som med allt som blir hajpat (och efter hajpen kritiserat) glöms ofta grunden och kärnan bort. Så, vad är egentligen mindfulness?

Det vara svårt att hitta en enskild definition av begreppet mindfulness, men om vi ska försöka att ge ett enkelt och samtidigt grundat svar på frågan blir det ungefär såhär:
Mindfulness är en uråldrig meditationsteknik, men även en vägledning genom livet; ett förhållningssätt som betonar nuet, det ögonblick som vi befinner oss i vid varje givet tillfälle. För många är nuet dock det motsatta, alltså det ögonblick som vi hela tiden missar eftersom vi är upptagna med att planera eller oroa oss för framtiden, eller älta det som varit.

Vi kan med andra ord bryta ner mindfulness i två delar:

  1. Att vara medvetet närvarande, medveten om sina tankar, känslor och kroppsliga sensationer. Att vara i nuet.
  2. Att inta en icke-dömande, accepterande och medkännande attityd gentemot sig själv och andra. Med andra ord att vara öppensinnad och vänlig.

Det må låta enkelt, men utmaningen med mindfulness ligger oftast i att anamma och praktisera detta i det verkliga livet. Det är inte så mycket en mirakelkur, utan snarare ett enträget arbete som kräver disciplin och tålamod, att tappa bort sig och gång på gång påminna sig om att återvända till nuet, med acceptans och värme. När vi börjar praktisera mindfulness är det ofta detta vi möter: Stunder av närvaro och lugn blandat med att tusen gånger om snurra iväg i tankar och frustration på oss själva och världen. Men ju mer vi övar, desto tåligare och starkare blir vår förmåga att befinna oss i nuet, låta det som dyker upp få finnas där, utan att döma eller värdera.

Av: Frida Hylander, legitimerad psykolog
 

Att veta när och hur mindfulness ska användas kan vara svårt. Det är viktigt att vara medveten om att mindfulness är hälsosamt om det används på rätt sätt, men det kan också vara mer eller mindre ohälsosamt, i synnerhet för de som har obearbetade trauman i sin ryggsäck. Det kan du läsa mer tex här. Vi som psykologer, eller instruktörer i mindfulness och andra metoder för mental träning, har som ansvar att bedöma vilken metod som är hjälpsam vid ett givet tillstånd. Vi på Eletive betonar alltid vikten av att göra en grundlig kartläggning innan passande och verksamma insatser kan planeras.

Allt gott,
Fredric

Stress och motion

Dagens inlägg är skrivet av vår gästskribent Kristian Hallsten, leg psykolog, idrottslärare och triatlet.

För ett par veckor sen höll jag och en läkarkollega en föreläsning kring hur fysisk träning påverkar våra möjligheter att stå emot olika former av psykisk ohälsa men också hur vi med hjälp av träning ger oss själva möjligheten att bli lite smartare, mer kreativa och tåligare när vi utsätts för stress. Vi började i samband med detta gå igenom våra patienter, för att se hur de svårigheter de hamnat i kunde härledas till frånvaro av deras vanliga träningsrutiner. Många av våra patienter sökte först för vanliga ”fysiska” åkommor, som i många fall inte på något sätt kan kopplas till en psykisk problematik. De kan ha brutit foten, skurit sig i handen, fått en infektion eller på annat sätt förhindrats från att göra det de vanligtvis gjort för att minska stress, dvs att höja pulsen ordentligt med fysisk aktivitet. Det är inte alltid stressymtomen kommer fram på en gång utan det kan ta ett par veckor innan de slår ut helt. Vid det laget så har det tunnelseende som ofta utvecklas vid stressrelaterad problematik tagit över. Patienten ser små möjligheter att aktivera sig på annat sätt eller att aktivera sig på den nivå individen är van vid. Det som från början var stressproblematik övergår till andra svårigheter som ångestproblematik, inte sällan med inslag av panikångest, nedstämdhet och kraftiga emotionella svängningar. När det gått så här långt är det ofta svårt för patienten själv, men också för personer i omgivningen, att se sambandet mellan den uteblivna träningen och det nu så försämrade måendet.

I det här läget är det viktigt att så snabbt som möjligt hitta vägar som leder patienten tillbaka till en livsstil där träning är en viktig ingrediens. I vissa fall går detta snabbt och i andra fall kan det vara en lång och mödosam process, speciellt om det varit uppehåll från träning i flera år.
Mina egna käpphästar i vägen tillbaka består i tre delar

1: Acceptera den situation du är i. Ja, för två år sen sprang du milen på under 50 min men nu är det jobbigt att promenera 5 km. Att utgå från detta och inte gå ut i motionsspåret med full fart är ett bra sätt att undvika bakslag. Det är också ett snabbare sätt att återfå den tidigare goda fysiska formen. Ibland är detta svårt, speciellt om man kanske via skador eller andra svårigheter inte kan göra det man tidigare excellerat i.

2: Beteende påverkar tankar och känslor. Att utgå från ett tankesätt där inte bara våra tankar och känslor styr vårt beteende utan att även att vårt beteende påverkar hur vi tänker och känner. Detta är en av grunderna i Kognitiv beteendeterapi (KBT) och är viktigt att komma ihåg när vi vill göra förändringar, antingen av våra tankar och känslor eller av vår livsstil. Beroende på mående och beteende så kommer det ta olika lång tid innan våra känslor och tankar hinner ändras. Att ha tålamod här är viktigt. Många jag träffar tänker att andra personer kommer titta på dem när de tränar och känner obehag/rädsla kopplat till detta. Om de bara går och tränar en gång kommer de förmodligen uppleva detta, vilket kommer förstärka dessa tankar och känslor. Men om de härdar ut och tränar på kommer alternativa tankar och känslor av mer realistisk, och förmodligen även positiv, karaktär att utvecklas. Denna utveckling är ofta svår att nå genom att bara ”tänka rätt”.

3: Det behöver inte vara roligt jämnt. Studie efter studie visar att träning är lika effektivt som medicin och bra utförd psykoterapi mot en mängd psykiatriska tillstånd. Trots detta så har många inställningen att träning måste vara roligt och lustfyllt och använder detta som argument mot att ställa sig på löpbandet i 20 minuter om dagen. Jag ser sällan någon som har förväntningar på att KBT sessionerna hos mig skall vara ”roliga”. När det gäller medicin så är det ju ofta en mängd bieffekter som individer står ut med, för att de positiva effekterna trots allt är så bra. Missförstå mig rätt, kan vi bedriva träning på ett kul och tillfredsställande sätt så är det positivt och det förstärker såklart möjligheterna att vi fortsätter med träningen. Men låt inte en inställning att ”det ska vara kul” beröva dig möjligheten till den kanske bästa medicinen mot stressrelaterade besvär vi känner till.

Är motion en viktig komponent i ditt liv, för att reducera stress och öka ditt välbefinnande? Då är mitt råd att du vid skador eller sjukdom, så snabbt som möjligt gör upp en alternativ plan för att aktivera dig, kanske med hjälp av de punkter jag nämnt ovan.

Kristian